Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1864, Qupperneq 74

Skírnir - 01.01.1864, Qupperneq 74
74 FRJETTIR. Þýzkaland. Stjdrnarnefndin skyldi hafa framkvæmdarvald í öllum sambands- málum, sjá fyrir fullnaSi laganna, rába sambandshernum, vera fyrir andsvörum vií) útlend riki, o s. frv. þeir 17 sendibobar, er nú eru, skyldi hafbir ab „sambandsrábi” og semja frumvörp til laga, en þau rædd og samþykkt í tveim deildum, fulltrúadeildinni og á höfbingjaþinginu. Fulltrúadeildina skyldi skipa 300 manna, kosnir úr þingum allra landanna (aí) % hlutum úr neSri deildunum og einum úr hinum efri). þau nýmæli, er hjer yrfci ráííin, sk)ddi upp borin á höfJingjaþinginu til samþykktar eíiur synja. þá skyldi enn settur sambandsdómur, a& skera úr ágreiningi og vafamálum meb fjelögum (ríkjum) sambandsins. Hjér var undinn fimmþættur strengur, og skyldi vera megingjörB sambandsins; var því eigi kyn þó keisarinn ljeti hreifilega yfir þessu rábi, því heldur, sem mest var sjeb fyrir forræbi og frumtignum Austurríkis. þafe var aubsjeb, ab Prússum var hjer skamtab úr hnefa til rjettar og rába, þar sem Baiernsmönnum (4 millj.), vinum Austurríkis, var ætlabur jafn- abur vib þá í stjórnarnefndinni, en svo um alla hnúta búib, ab Austurríki hefbi méginráb í öllum málum. Umræburnar fóru fram innan lokabra dyra og voru meb ómerkilegra móti. Flestar greinir í frumvarpi keisarans voru samþykktar, sem þar var ab kvebib, utan sú er nefndi 5 til yfirstjórnar sambandsins. þab fór heldur ab dofna yfir fundarhöfbingjum, er Saxakonungur hafbi farib erind- isleysu til Prússakonungs og hann þverneitt allri íhlutan, en brjef Bismarcks (14. og 21. ág.) tættu í sundur frumvarpib og heimtubu abra skipun á þinginu og fullkomib jafnabarvald vib Austurríki, ogs.frv. þab þótti eigi heldur góbs viti, er þingmenn af ýmsum ríkjum þýzkalands, er um sama leyti áttu fund meb sjer í Frakkafurbu (Abgeordnetentag'), luku upp áþekkri álitagjörb um málib. En svo lauk, ab allur þorri höfbingjanna gekk til samþykkta (á mót sex atkvæbum af23). þegar þeir komu aptur heim til sín af fundinum, Ijetu sumir hib bezta yfir förinni, og Austurríkiskeisari svarabi því mebal annars kvebju bæjarstjórans í Vínarborg, ab „hann hefbi í Frakkafurbu eptir fremsta megni unnib fyrir hagsmunum keis- aradæmisins, en menn hefbi alstabar á hinu þýzka ættlandi lýst vinarþeli og hollum huga til Austurríkis.” Saxakonungur fór fógrum orbum um fundinn og sagbi þar aflokib miklum starfa, „einingar-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.