Árbók Háskóla Íslands

Ukioqatigiit

Árbók Háskóla Íslands - 02.01.1920, Qupperneq 15

Árbók Háskóla Íslands - 02.01.1920, Qupperneq 15
kerunum og vegsömuðu guði sína. Á sömu stundu komu fram fingur á mannshendi og rituðu á kalkið á hallarveggn- um. Daníel Jjýddi letrið. Sömu nóttina var Belsazar drepinn (5. kap.). — Darius konungur frá Medalandi, sem tók við rik- inu eftir Belsazar, lætur þá skipun útganga, að enginn megi í 30 daga gera bæn sína til nokkurs guðs eða manns, nema til konungsins. Skuli hverjum þeim, er hrjóti móti boði þessu, varpa í Ijónagryfju. Daníel óhlýðnaðist skipun kon- ungs og var kastað í Ijónagryfjuna, en Ijónin gerðu honum ekkert mein. Fær konungur nú mikla virðingu fyrir guði Daníels og sjálfur er Daníel i miklu gengi hjá Daríusi kon- ungi og síðan hjá K)Ti'usi Persakonungi (6. kap.). I’á koma sýnirnar í siðari aðalkafla hókarinnar. Fjæst er sagt frá draumsýn Daníels um d)7rin 4, sem stigu upp úr hafinu. Fyrsta dýrið liktist Ijóni, annað hjarndýri, þriðja pardusdýri, en fjórða dýrið var hræðilegt, ólíkt öllum fyrri dýrunum og hafði tíu horn og upp á milli þeirra lítið horn, sem hafði augu, eins og mannsaugu, og munn, sem talaði gífuryrði. Því næst fer dómur fram. Hinn aldraði sest í há- sælið, dómendurnir setjast niður og bókunum er fiett upp. Dýrið með hornunum var drepið, likami þess eyðilagður og honum kastað í eld til að brennast, en vald hinna dýr- anna frá þeim tekið. Þá birtist einhver, sem mannssyni likt- ist, og var honum gefið eilift vald. — Engill gaf Daníel svo- felda skýringu á sýn þessari, að fjögur ríki mundu koma hvert eftir annað, en að ákveðnum tíma liðnum muni vald allra konungsrikjanna verða gefið heilögum lýð hins hæsla (7. kap.). — Önnur sýnin er um hrútinn með hornunum tveimur og geithafurinn. Skýrir Gahríel engill sýn þá um tíð endalokanna og konunga þá, er myndu ríkjum ráða (8. kap.). — Þriðja sýnin er í 9. kap.: Daníel hyggur í ritn- ingunum að áralölu þeirri, er Jerúsalem átti að liggja í rústum, samkvæmt spádómi Jeremia. Birtist honum þá Gabríel engill, sem segir honum, að það verði 70 áravikur, þ. e. 490 ár, er greinist í 3 tímabil: sjö áravikur uns smurður höfðingi komi fram, því næst sextíu og tvær áravikur uns hinn smurði verði afmáður. Þá komi höfðingi, sem síðustu áravikuna afnemi fórnarþjónusluna og saurgi musterið. — Fjórðu sýninni er lýst i 10, —12. kap.: Engill birtist Daníel til þess að opinbera honum það, sem koma ætti. Enn myndu þrír konungar koma fram í Persíu og því næst myndi voldugur grískur konungur hefjast lil valda, en riki
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178

x

Árbók Háskóla Íslands

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Árbók Háskóla Íslands
https://timarit.is/publication/588

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.