Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 12

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 12
14 FRJETTIR. England. af taka hafnarbann og byrliingatökur, því þaÖ yribi einungis til a& lengja þau. Hafnarbannib þar á móti myndi fljótar enn nokkur hlutur annar gjöra þjó&irnar þreyttar á strífei og sveigja þær til fri&ar. Samlíkingin vi& a&ferb á landi næ&i engum sanni. þar væri ekki hægt a& stemma au&s og atvinnu-uppsprettu heillar þjó&ar, þ<5 menn færu a& eltast vi& eignir einstakra manna: strandhögg og rán á landi ger&u landsmenn a& eins æstari og fær&u strí&in nær því, er þau voru á si&lausum öldum. En á þa& munu þó Englendingar helzt líta, a& væri heyjendum strí&a banna& a& lykja um strendur e&a meinast vi& kaupför, myndu þeir sjálfir sviptir meginvopni i stríði, sem á hafinu stýra mestum afla af öllum þjó&um. í árslokin var herfloti Englendinga 1014 skip; af þeim eru 124 línuskip (^50—121 fallbyss.), 69 freigátur f24—46 fallb._), 30 korvettur me& skri&skrúfu (21 fallb.), rúmlega 600 freigátur og önnur skip me& færri en 20 fallbyssum og þar að auk 190 fall- byssubátar (2 fallb.). En í þeirra tölu, sem ekki er enn hleypt af stokkunum, eru 12 járn- e&ur járnspengd skip, og af þeim tvö með skotturni, þó me& ö&ru lagi en Monitor. — þess gat Skírnir í fyrra, a& Englendingar hef&u reist járnbyrð skip fyrr en Vesturheimsmenn, en eptir vi&ureign Monitors og Merrimaks fóru þeir, sem a&rir, a& leggja meiri áhuga á a& fjölga járnskipum og brynspengdum her- skipum. — En hitt lá þeim ekki í minna rúmi, a& finna þau skeyti, er vinna mættu á járnbyr&inu. Hafa margar raunir veri& á ger&ar me& langskeytabyssum Armstrongs, og þykjast Englendingar í engum efa um, a& vopnin sjeu verjunum sterkari. Freistu&u þeir me& ýms- um kúlum ; ein þeirra vó 150 pund og gekk sú í gegnum 6 þuml. þykka járnplötu. Seinna bjuggu þeir til skothylki, sem var hla&iö með 90 pundum af pú&ri og hleyptu úr kúlu me& 300 punda þunga. En hún raufa&i, og þó um ærna langt svið, þá spöng, er var 8 þuml. á þykkt, ásamt vi&felldum eikarbor&um. Segja Bretar a& járn- byrð skip sjeu verr komin en trjeskip, ef skeytin renna þeim á hol, því byr&ið skaddist þar þvi verr, sem fyrirsta&an af járninu er meiri en af trjenu. Tvö nývirki hafa verið gjör& í Lundúnaborg árið sem lei&. Anna& þeirra er járnbraut lög& undir endilanga borgina; liggur hún eptir geysiví&um jarðgöngum, en brennuloptsblys lýsa þar niðri eins
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.