Ritið : tímarit Hugvísindastofnunar - 01.01.2002, Qupperneq 107

Ritið : tímarit Hugvísindastofnunar - 01.01.2002, Qupperneq 107
TRAGEDIA UTOPIUNNAR Hider. Einnig má þekkja andlits- drætti Mussolinis í vangasvip Kreons á afar einfaldri en áhrifa- ríkri pennateikningu efrir ffanska fjöllistamanninn Jean Cocteau, þar sem þau standa Kreon og Antígóna og stara hvort í augu annars. F.kki Hrðist skipta máli hvoru megin \ ið markalínu kalda stríðs- ins eða annarra átakalína ríkið stendur, hin einfaldaða mynd af Kreon og Antígónu þykir yfirleitt gefa góða merkingu mutatis mutandis. Sagt er að á meðan Sovétríkin voru við lýði hafi Samizdat Antigónur verið gefnar út neðanjarðar í Pól- landi, Ungverjalandi og Rúmem'u.11 Þótt markmið hinnar marxísku hreyfingar væri fullkomið réttlæti og jafnvel afnám ríkisins, má segja að hugsjónin hafi líka orðið útópísk í hinum upprunalega skilningi Mores, þ.e.a.s. hið kommúníska ríki tók að stefna að fullkomnun sinni og stríddi því gegn réttlæti og siðferði þegnanna. Sagan sýnir einnig að lýðræðis- lega kjömir valdhafar geta borið í brjósti útópíska drauma um hið besta ástand ríkisins sem enda með því að þeir ofbjóða siðferðis- og réttlætis- kennd þegnanna með valdmðslu. Nú á dögum felst útópían oft í blindri markaðshagfræði sem hikar ekki við að eyðileggja h'f fjölda fólks í nafiú hinnar réttu kenningar. Sem dæmi um hemaðarlegan yfirgang lýðræðis- lega kjörinnar ríkisstjórnar mætti nefna meðferð Israels á Palestín- umönnum, en þar ræður förinni þjóðemisútópía um endurheimta Jerús- alem án Araba. Líka mætti nefna meðferð ríkisstjómar Bandaríkjanna á pólitískum andstæðingum sínum í Afghanistan sem og í Bandaríkjunum sjálfum, sem skilgreindir em sem terroristar (hvort sem þeir hafa framið hermdamerk eða ekki) og þannig settir út fiæir lög og rétt til þess að hægt sé að beita hefndarverkum gegn þeim. Þessa dagana virðist Kreon sjálfur halda um stjómartaumana í Hvíta húsinu. Þar er á ferðinni útóp- ía um að ríkið hafi óskoraðan rétt til þess að beita lögreglu- og hervaldi til þess að leysa deilumál ríð pólitíska andstæðinga sína. Þótt svo várðist 11 Steiner 1986, bls. 197. Orðið „samizdat“ merkir „sjálfsútgáfa". Það var haft um ólöglega útgáfu eða fjölföldun á vegum einstaklinga eða hópa. io5
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168

x

Ritið : tímarit Hugvísindastofnunar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ritið : tímarit Hugvísindastofnunar
https://timarit.is/publication/1098

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.