Fróðskaparrit - 01.01.1981, Page 118

126
Fároiska folksagor upptecknade efter 1950
2. Bartal beinleysi. AT 838. Denna sagouppteckning ár ensam-
staende inte bara i den fároiska utan i hela den nordiska sago-
traditionen. Som muntlig tradition ár sagotypen vál foretrádd pá
Irland och den forekommer pá spridda háll pá kontinenten, t. ex.
i Holland, Ungern, Bulgarien, Balticum. I litteraturen á andra sidan
upptráder denna sedelárande historia redan under medeltiden, fram-
for allt i predikosamlingar, och den har oversatts till olika sprák
och vid upprepade tillfállen, t. ex. till danska i Aisopos’ fabler och
i Johannes Paulis »Skempt og Alvor«. I de áldre framstállningarna
ár det fadern som straffas for sin forsumliga uppfostran av sonen
genom att denne pá galgen biter av honom násan, ibland orat.
Modern upptráder i samma situation forst i den fabelsamling, som
under 1400-talet sammanbragtes av den tyske lákaren Steinhowel
och ár 1556 oversattes till danska av Christiern Pedersen. I denna
version biter emellertid sonen orat av modern, inte násan som i
Reinerts uppteckning. Som en jámforelse kan námnas att báda
dessa versioner upptráder i den iriska traditionen.
Aven om Angelika Reinerts beráttelse ytterst kan foras tillbaka
pá litterár tradition, torde detta samband ligga ganska lángt tillbaka
i tiden. I hennes framstállning har námligen historien fátt ett mycket
speciellt handlingsforlopp och den beráttas nármast som en verklig
hándelse med namns námnande.
3. Krákudóttir. AT 480 + 510. Sagan om styvsystrarna — den
ena god och den andra ond — vilka som lon for sitt arbete fár
válja var sitt skrin, ár i den fároiska sagotraditionen alltid kombi-
nerad med sagan om Askungen (AT 510). Overgángen till den
senare sker, nár den snálla och hjálpsamma flickan i sitt skrin finner
tre vackra klánningar. Den pá de flesta háll válkánda sagan om
Askungen, som forlorar sin sko, nár hon skyndar hem frán festen
eller kyrkan, tycks pá Fároarna inte ha beráttats som en sjálvstándig
saga utan endast som avslutning pá sagan om skrinen. I Jakobsens
tryckta sagosamling finns tvá varianter med denna sammankoppling
av de tvá sagotyperna (nr 19a och b, s. 309) och bland hans pri-
máruppteckningar finns ytterligare tvá med snarlikt inneháll.
Súsanna Samuelsens hár átergivna saga visar samma kombination,