Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.12.1995, Qupperneq 43

Tímarit Máls og menningar - 01.12.1995, Qupperneq 43
Vikings: Sir George Webbe Dasent and Jómsvíkinga saga.“ Papers of the Ninth Biennial Conference ofTeachers of Scandinavian Studies in Britain. Ritstjóri Genet Garlon. Norwich (1992), s. 301-15. Sjá ennfremur: Jón Karl Helgason. „The Victorian Tour — Edinburgh 1861The Saga ofNjáls saga: A Study in Rewriting. Óprentuð doktorsritgerð. University of Massachusetts (1995), s. 138-71. 9 Allen French. Heroes oflceland. Boston (1905), s. xxxv. 10 Sama rit, s. viii-xi. 11 Sama rit, s. xxi 12 French reyndi sjálfur að skapa Bandaríkjamönnum slíkar bókmenntir með verkum sínum um fyrstu ensku landnemana í Vesturheimi, svo sem í The Colonials frá 1902. 13 Heroes of Iceland, s. xxii. 14 Sjá George M. Stephenson. A History ofAmerican Immigration 1820-1924. New York (1926), s. 9. 15 Tilvitnun úr Salvatore J. LaGumina og Frank J. Cavaioli. The Ethnic Dimension in American Society. Boston (1974), s. 318. 16 Sjá The National Cyclopædia ofAmerican Biography. 34. bindi. Ann Arbor (1967), s. 75. 17 Allen French bjó, eins og áður sagði, í Massachusetts, en á næstu sex árum áður en hann sendi frá sér Heroes oflceland hafði árlegur fjöldi innflytjenda til fylkisins tvöfaldast. Árlegur fjöldi innflytjenda frá Ítalíu og Grikklandi hafði um það bil fjórfaldast á þessum tíma og var svo komið að ítalir voru stærsti hópur innflytj- enda til Massachusetts. Árin 1874 til 1881 var árlegt meðaltal ítalskra innflytjenda til Bandaríkjanna um 8.000 manns. Árið sem bók French kom út fluttu hins vegar 12.000 Italir til Massachusetts-fylkis eins. Sjá Report of the Commission on immigration on theprohlem of immigration in Massachusetts. Boston (1914). 18 Um notkun á íslenskum fornbókmenntum á Norðurlöndum og í Bretlandi sjá ritgerðasafnið Northern Antiquity. The Post-Medieval Reception ofEdda and Saga. Ritsjóri Andrew Wawn. Middlesex (1994). Um viðtökur á íslenskum arfi í Þýskalandi sjá bók Arthúrs Björgvins Bollasonar, Ljóshœrða villidýrið. Reykjavík (1990). Um útgáfu íslendingasagna í Danmörku á stríðsárunum sjá Jón Karl Helgason, „On Danish Borders. Icelandic Sagas in German Occupied Denmark“. í Samtíðarsögur. Níunda alþjóðlegafornsagnaþingið. Fyrrabindi. Akureyri (1994), s. 408-22. 19 Vert er að vekja á því athygli að French á ekki við ameríska indíána þegar hann ræðir um „innfædda Bandaríkjamanninn11 („the native-born American“). Indíánarnir eru ósýnilegir í skrifum hans. TMM 1995:4 41
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.