Úrval - 01.12.1947, Qupperneq 132

Úrval - 01.12.1947, Qupperneq 132
Gagnslaus fróðleikur. Úr „The Strand,“ „ . . . Meginkostir „gag-nslauss“ fróðieiks eru ef til vill þeir, að hann hvetur tii umhugsunar . . .“ — Bertrand Russell. Leikarar telja það ólánsmerki, að vitna í Macbeth í leikhúsinu, og einnig að flauta í búningsklefa sinum. • Sextánda fótgönguliðs- sveitin var eina sveit brezka hers- ins, sem barðist móti fjórum ó- vinaþjóðum í styröldinni: Þjóð- verjum, ítölum, Japönum og frönsku Vichy-stjórninni. • Það er ekkert „h“ til í rússnesku; í stað þess nota Rússar „g“. Tvo erki- óvini sína í stríðinu kölluðu þeir „Gitler" og „Girohito". • Síðasta skipti, sem vitað er til að dýr hafi verið formlega dæmt til dauða í Evrópu, var í Delmont í Sviss árið 1906, þegar stór hundur, sem átt hafði þátt í morði manns að nafni Marger, var tekinn af lífi. Eigandi hundsins og sonur hans, sem lagt höfðu ráðin á um morð- ið og sigað hundinum á Marger, voru dæmdir í ævilangt fangelsi. • „Betri helmingur", í merkingunni eiginkona, kom fyrst fram í bók- inni „Arcadia" (1580) eftir enska skáldið Sir Philip Sidney. • Ný- legir fornleifafundir í Níníve, höf- uðborg hinnar fornu Assýríu, benda til, að regnhlífar hafi verið notaðar þar mörg hundruð árum fyrir Krist. — Peter Fleming. Það var stærðfræðingur, sem fyrstur fann reikistjömuna Nep- túnus, með útreikningum. • Ekki hefur fundizt nein lifvera I Dauða- hafinu, og ber það því nafn með rentu. • Jörðin vegur um það bil 1 256 000 000 000 000 000 000 000 smálestir. • Hægt er að kveikja í pípu með kúlulaga flösku, fullri af vatni, ef sólin er látin skína í gegnum hana. Slíkt er einnig hægt að gera með ísmola, sem slípaður er eins og safngler. • Á musteri Salómons konungs var eldingavari. • Söngvari getur brotið glas með því að syngja ofan í það tón, sem er nálægt grunntóni glassins. Eg sá Dame Nellie Melba brjóta fót- inn undan vínglasi með söng, í Sidney í Ástralíu. • Fyrir rúm- um hundrað árum var maður í Englandi dæmdur fyrir að hafa „selt konu sína“. Hann fékk mán- aðar fangelsi. • Hándel samdi hið kunna lag sitt Largo fyrir gleði- söngleik. • Orðið „biblía" er dregið af nafni þorps í landi því sem nú heitir Líbanon, þar sem papýrus var búinn til. Papýrus er Framhald á 3. kápusíðu. STE1NDÓR5PRENT H , F.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Úrval

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Úrval
https://timarit.is/publication/1841

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.