Bibliotheca Arnamagnæana - 01.06.1977, Blaðsíða 179

175
ir (eller andra rimtursar), kommer Gerd således att vålja mjod i
stållet for getpiss, ornens naturliga element (luften, himlen) i stållet
for tuvan, det overjordiska i stållet for det underjordiska. Gemen-
samt for alla dessa motsåttningar år att de tematiserer en socialt
hogtstående kultur gentemot en socialt lågtstående.
3.7.4.4. Det år i detta sammanhang vi också hor se den ljus- och
våderleksmetaforik som Magnus Olsen bygger sin tolkning på.
Som han alldeles riktigt påpekar, representerar Frej och Skirnir
solljusets vårid, medan dåremot rimtursarna i underjorden repre-
senterar vinter och kyla. Men denna naturmotsåttning år under-
ordnad den sociala, d.v.s. solljuset år ett metaforiskt uttryck for
hog social position, ådelhet och fornåmliga sjålsegenskaper. Detta
framgår bl.a. av att också Gerd skiner, så att luft och sjo lyses upp
(jfr. ovan 3.4), ett motiv som år svårt att forklara utfrån den hel-
hetstolkningen, att hon primårt skulle vara en symbol for den av
solen uppvårmda jorden.
3.7.4.4.I. Låt oss vidare betrakta tistel-symbolen, som i Mag-
nus Olsens tolkning får en mycket central roli: han uppfattar nåm-
ligen tistein som symbol for ofruktsamhet, och hånvisar i det sam-
manhanget till folkliga forestållningar (forekommer bl.a. i Estland!)
om att tistein inneholl demoner som berovade kornet dess kraft;
når kornet sattes upp til tork, lade man dårfor (fortfarande i Est-
land!) en tistel under en sten i fonstret for att oskadliggora demo-
nerna. Når Skirnir i str. 31 sager om Gerd att hon skall bli som
“pistill,/sd er var prunginn/i Qnn ofanverda”, så bor detta, enligt
Magnus Olsen, oversåttas “tistein som pressades under slutet av
skordetiden” och forstås på foljande sått: “Vil hun (Gerd) ikke følge
med op til Frøis sollys og kvægende regn, skal hun visne og bli
ufrugtbar som tidslen, der ligger i vinduet under stenen”24.
Men det år långt naturligare att oversåtta prunginn som “sorg-
sen” (den vanligaste betydelsen i poesin)25 och tolka tistein som
symbol for social utstotthet. På samma sått som tistein ratas av
skordefolket och dårfor står kvar sorgsen vid skordetidens slut,
så kommer Gerd att bli ratad av ådla och fornåma mån (som Frej);
24 Magnus Olsen, op.cit., s. 23.
25 Lexicon Poeticumt s. 649.